Min mormor blev så pass dålig i helgen så hon behövde sjukhusvård. Närmaste sjukhus är Karleby sjukhus men där var det fullt så dom beslöt att skicka iväg henne till ett "närliggande" sjukhus norrut där ingen på hela sjukhuset kunde prata svenska. Känns det inte lite fel att skicka en gammal människa till ett sjukhus där hon inte förstår språket!?! I Karleby påstod dom att det fanns personal där som pratade svenska. Det finska sjukhuset ville inte ta emot min mormor eftersom de sade att ingen där kan svenska. Hon blev skickad dit iaf... Läkare och sjukskötare från Karleby sjukhus motiverade det med att "hon är ändå så gammal och dålig att hon inte pratar överhuvudet taget" (läs: hon dör ju säkert när som helst iaf). Efter några dagar och många samtal till olika personer i sjukvårds distriktet fick hon komma till en svenskspråkig vårdenhet där hon nu får vara istället. Hon mår redan bättre!
Jag förstår inte hur professionell personal kan tänka så? Hur skulle det kännas om det hade varit deras anhöriga? Det sista en äldre människa kan få i sitt liv är väl en hedersfull och fin sista tid i livet? Det är ju trots allt dem vi får tacka för att vi är här idag!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar