2 september 2010

Sometimes I wonder why you are so sad when you are so beautiful

En sak som jag verkligen inte gillar är att promenera ensam hem från krogen... När man går hem med två promille i pannan spelar d ju ingen roll och man e hemma på något som känns som två sekunder (trots att det egentligen tog 45 min längre än i vanliga fall). Men när man sen går hem efter att ha varit ute på "en" då måste man vara en av dom mest sårbara människorna i hela världen typ... Inte sant? Tur man har att alkolås inte finns på telefon i såna tillfällen.. :) Eller?

Inga kommentarer: